Återbesök i rödingland

Vi kör en repris på förra årets tur till norr. Några tidiga semesterdagar, denna gång redan innan midsommar. Jonas har fått förhinder, kommer inte loss från jobbet, men lånar generöst ut stuga och goda råd till oss övriga tre.  Vi öppnar med att försöka upprepa förra årets succefiske från flytring i Stortjärn.  Och ja, vi möts direkt av vakringar! Torrflugefiske på vakande röding lägger stämningen på topp direkt.  Åtta rödingar i skalan 7-9 hg kommer upp på några timmars fiske blir en fin start. Några mindre öringar också som bonus.

Dag två testar vi Ljusnan. Det är här och nu vi har chansen på den stora harren tänker vi. Återigen fiskar vi på vak. Men varför är det svårt att få dem att ta? Och när de väl gör det så tappar vi fisk. Ett par mindre harrar kommer i alla fall upp. Och Roine tar en fin abborre(!) på puppa, och till slut också den troliga förklaringen till den svårfångade vakande fisken -  en sik. En hyfsat grann harr kommer ändå också upp i strömmen.

Nåväl, vi riktar in oss på ännu ett reprisbesök, till Lilltjärn och hägrande vakande öringar bland näckrosor i natten. Men nej, den kyliga vind vägrar att avta. Tajming är ju allt vid fiske.
Nytt försök vid Ljusnan, men nu har vattnet stigit en halvmeter, och den svårfiskade höga vattenföringen forstätter. Mycket vatten i magasinen, och vattenkrafttörstande industrin fortfarande i full gång...

Vi avslutar där vi började, uppe i Stortjärn. Till synes ideala förhållanden. Näst intill vindstilla, mängder av mat på ytan, men ändå knappt ett vak. Varför? Måste vara ännu mer mat under ytan. Vi fångar två rödingar (+ en tappad vid håvning) av samma size som tidigare, men nu på måfå-kast med nymf. Det duger inte. Vi har blivit kräsna.

Allt som allt ändå mycket lyckat.  Pendlande mellan upphetsande vakfiske och total kontemplation vid en till synes död vattenyta är precis vad själen behöver. Och dessutom ihop med sina vänner. Men vi saknade dig Jonas!  

/Johan