Klar luft och höga tankar i september

Den för mig första höstmånaden har alltid varit en av mina favoriter, ut far jag till regnbågssjön och snart väntar havsöringspremiären på fluga. Kanske för att luften är klar, kanske mest för att hösten är så löftesrik. Utvilad efter sommaren är jag full av inspiration och goda föresatser och beredd att ta i. Det känns roligt att komma tillbaka till jobbet och familjen är närmre varann efter en skön sommar. Resan till Strömhult var lyckad och hösten kommer full av förväntan.

2,5 kg höstbåge som ivrigt nymfade i ytan innan den föll i mitt vål

Skulle vilja iväg på ett regnbågspass till sjön, Niklas instämmer men vi lyckas inte få till det. Lördagen kommer och jag ska uträtta några ärenden norr om stan. Grejorna i bilen och när man ändå är i Roslagen så kan man väl... det blir aldrig som man tänkt sig. Regnbågssjön känner jag väl sedan tidigare och den i tid korta avstickaren blir lönsam. Känns nästan fånigt att lösa kort, kliva ned till favoritvikens sten och kasta ut. För att halvtimmen senare landa en regnbåge på två och ett halvt kg. Den klara luften och mina höga tankar gör att jag lever gott!

Den perfekta morgonen i Strömhult

Här följer mina fem morgonargument:

1 Sällskapet i stugan, det är bara de riktiga fiskenördarna som är uppe klockan tjugo över fyra. I det fokuserade sällskapet äter vi under tystnad medan vi lyssnar på de övrigas snusningar. Vi är ute vid vattnet absolut senast klockan 05:00, en timme senare är de andra uppe.

2 Tystnaden vid vattnet, lugnet och förväntan. Platsen är vald och det magiska klockslaget 05:00 väntas in. Allt är på plats; flugan är vald, tafsen är ny och fluglinans första metrar är framdragna – morgonen kan börja.

3 Platsen jag valt är ofiskad, fisken skyggar inte för att någon varit oförsiktig och man smyger försiktigt tätt inpå fisken. Det är jag som planerar varenda kast jag gör, det är jag som vet hur fisken eventuellt har flyttat på sig beroende på hur jag rört mig.

4 Hungern kommer åter till mig vid halvåttatiden, den första frukosten är förbrukad. Jag går upp till stugan igen där ingen trängsel råder. När jag har ätit färdigt min andra frukost och går ned till vattnet igen tar de andra paus och jag får hela strömmen för mig själv.

5 Dagen är bara några timmar gammal när jag har tagit mina första regnbågar. Jag njuter av det sköna i att hela dagen återstår!

”Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och mening i vår färd, men det är vägen dit som är mödan värd” Karin Boye.

Drömrusningar i Strömhult

Början av september, en fantastisk sommar går mot sitt slut och jag sitter på en sten och njuter av den höga luften. Träden börjar anta höstens färger och en envis ensam mygga gör enstaka attacker. Lugnet har infunnut sig. Stenen jag sitter på ligger i strandkanten av dammen i Strömhult. Där ute på en kastlängds avstånd guppar min lilla markör av flytdeg som visar att en decimeter under vattenytan så hänger min myggpuppa. Jag handtvistar mikroskopiskt sakta hem nymfen, runt omkring markören bryts den blanka ytan ideligen av nymfande fisk. Grova Head and Tail vak i en damm full av grov regnbåge.


Plötsligt en liten rörelse i flytkulan, såg jag fel? avvaktar den långsamma hemtagningen och plötsligt försvinner flytkulan med ett plopp. Jag höjer spöt och kampen tar vid, krokad på nästan full kastlängd. Fisken rusar runt runt i dammen och ett tag är hela fluglinan och nästan hela backingen ute, sånt som aldrig egentligen händer mig men som sportfiskare gärna tar till för att beskriva hur bra en fisk fajtas. Vilka rusningar! Två gånger tömmer fisken min danielsson rulle i ilskna attacker, en stund senare vilar en vacker regnbåge i toppkondition intill strandkanten. Jag tar upp den och våger visar på 2.8 kg

Metoder för höstbåge...

Det är den årliga klubbresan som i år är fulltecknad med tio fiskesugna medlemmar ut SFK Lilla Fiskelyckan. Tre bilar på väg, två från Stockholm och en från Höör i Skåne, vi möter upp på tisdagens eftermiddag och språkar oss samman. Robert som driver anläggningen Strömhults sportfiske hälsar oss välkomna och drar de enkla och självklara reglerna. Det plockas i askar och knyts bland tafsar, denna inledande manöver med förväntan som nästan rinner över är bland det mest spännande jag vet. Klockan fyra vandrar vi nedåt i strömmarna och börjar fisket. Vi ser fisken, den står tydligt i de grunda strömmarna och äter smått. Inte många vak men jag förstår snart att det kryllar av myggpuppor i vattenlagren.

Fisken stod strax under ytan

Patrik fattar snabbast och inom ett litet tag så har han tagit tre regnbågar innan jag ens riktigt kommit igång. Jag tror dock på det jag gör och snart ger det utdelning även för mig.

Tyvärr har Robert haft problem med odlingen under den varma sommaren med följd att hela populationer dött ut. Strömhult vars målsättning är att tillhanda hålla regnbåge i medelvikt på dryga tre kg har idag fisk på ca två kg att föda strömsträckan med. Fisken är i grym kondition och bjuder upp till kamper som jag inte är van vid.

Kampen är över

Patrik kör fisk

Johnny levererar

Med från klubben är ett antal förstagångs besökare förutom undertecknad, Patrik och Johnny. Yngst är junioren Anton som ändå åstadkommer mer än de flesta. Grabben landar två fina regnbågar och en öring, imponerande. De flesta får fisk men det är svårt när man är i Strömhult första gången. Var ska man kasta? Tror jag på flugan i linänden när de andra tar på så smått?

Samling vid pumpen

Rätt metod i närbild

Under de två dagarna dominerar fisket med myggpuppa och flytdeg såväl i strömmar som i dammen, det har till stor del att göra med att jag och Patrik föredrar detta fiskesätt och bedriver det framgångsrikt. Jag lurar upp femton regnbågar med topp på 2.8 där många ligger på runt 2.5 kg. Patrik tar åtta regnbågar med topp på 2.6 kg

Vi tio besökare fångar under de två dygnen 46 regnbågar, 1 öring och en abborre. Två fantastiska dygn med minnen som jag kommer att återvända till i vintermörkret, månne vi få chansen att återkomma även nästa år.

Jakten på det vilda

Ett vulkanutbrott och en tillvaro utan flyg i hela Europa är sanning ett par veckor i april 2010. Att resa med flyg, något som vi betraktat som självklart men en vulkan på Island fick en hel värld att stanna upp. Det fanns en värld före flyget, en tid av reflektion och tanke. I dagens era av snabbmat, korta weekendresor och jakten på omedelbar tillfredsställelse hinner vi knappast smälta resultaten. Vi skyndar oss fram i jakten på resultat och glömmer att fiskeintresset kan vara stort och mångskiftande och… faktiskt avkopplande.

Vi söker lyckan i konstgjorda regnbågssjöar och strömmar och numer även i fenomen som Gäddsjön (en sjö med inplanterat stor gädda) och vi sportfiskare är beredda att betala för att få tillgång till trofévatten. Gränserna för vad som är möjligt pressas hela tiden fram, när det inte är nog med ekologiskt odlad regnbåge så fylls det på med öring och när det inte räcker så odlas stor röding fram. På tur står harren som vi i vårt eget klubbvatten diskuterar att plantera in för att ytterligare öka attraktionen bland stressade sportfiskare som under ett fåtal timmars fiskepass vill förverkliga sina drömmar.
Vad kommer härnäst i vår tidspressade vardag? "Ålsjön" eller något annat vatten med stora exemplar av svårfångade fridlysta fiskar?

Jag pratade med en av mina kompisar som är Skärgårdsguide i Stockholm för ett antal år sedan när havsöringsfisket började gå kräftgång och vi konstaterade att ”havsöringen är vår nya gädda”. För ett fortsatt bra fiske så är det inte längre självklart att ta med den fångade fisken hem utan återutsättning är en förutsättning. Återutsättning av inplanterad fisk. Fiskeintresset för havsöringen och gäddan i vår skärgård växer och därmed trycket och det tillsammans med de debatterade predatorerna skarven och sälen gör att den konstgjorda andning av fettfeneklippt havsöring behöver handskas med varsam hand om möjligheten till ett sportfiske ska bestå.

Det finns något lockande i den gamla långsamheten men ställs vi inför valet så är det få som vill byta tillbaka. Flyg och fiska! Regnbågens intåg i vårt land har möjliggjort ett alternativ till långa och dyra fjällresor till destinationer som idag inte håller fisk i samma klass som på Nils Lidmans tid. Nu duger inte det längre, jag kan själv reflektera över att tillfredställelsen över att ha fångat en vild öring på kilot inte är nog. Med den information vi har tillgång till på internet och i fiskepress så vilar jämförelsen där hela tiden.

Hans Lidman, hans böcker och äventyr har fascinerat även mig.

Fick jag själv välja så skulle jag besöka den där strömsträckan i Finnmarken när vattenståndet är bra, insektslivet är som rikast och de riktigt stora öringarna går till. Hur mycket jag är beredd att betala för att lägga två koncentrerade dygn just där och just då?
Summorna jag kommer upp i är astronomiska om jag bara får med mig en kamera så har jag lyckats, jag kommer släppa tillbaka rekordöringen på 3,5 kg som tog på en liten torrfluga och just då i det ögonblicket när jag ser den stora och respektfullt gamla fisken simma iväg spelar inte sparade pengar någon roll. Det är värt vartenda öre och jag kommer alltid att hylla fiskeguiden som lyckades optimera och tajma och tog mig dit.

Men jag har inte tiden att spendera tre veckor i den strömmen i väntan på perfekta förhållanden...

Tidspress och troféfisk är en ekvation som inte går ihop, ett fiskepass ska vara lätt att komma ifrån till och vi ska samtidigt nå oerhörda resultat. När det konstgjorda blir det riktiga så flyttar vi fram gränserna, när jakten på inplanterad havsöring är den vilda och svårfångade fisken. Fiskeguiderna har inte längre uttalad fångstgaranti, gapet mellan leverans och förväntan möts nästan aldrig.

Jag har reflekterat och jag har tänkt, i en värld där flygen i Europa stod stilla en tid, och jag ska försöka njuta mer av fisketuren i sig och inte bara ägna mig åt resultaten. Ägna mig åt avkoppling och fiskevatten nära inpå och om det är i vilda vatten eller konstgjorda spelar ingen roll, bara jag får vara där. Jag är inte längre säker på att en vild öring på 3,5 kg ger mig mer lycka än en på 1 kg, det är sammanhanget i sig som är avgörande.

Jonas Gavelin

Citera mig gärna men ange källa

Strömhult, T minus 2

Snart är det dags fär den årliga klubbresan till Strömhult, sitter framför bindstädet och skapar fiskliga vapen för de två dygn av intensivt fiske som jag ser fram emot. Om två dagar är det dags!

Fyrakommasex och fyrakommafem kilo regnbåge