söndag 7 december 2008

Decemberröding på fluga

Vinterfisken är isatt i Nedre Rudan men kylan lyser med sin frånvaro. 200 kg Regnbåge, öring och röding simmar omkring för oss sportfiskare. Visst är det rått och kallt men inte tillräckligt för att isen ska lägga sig.
Flugfiske andra Advent? Ja idag går det alldeles utmärkt även det är få platser som är utan den millimetertunna iskorpa som knappt syns på sjön.




Det är kallt, jag har inte klätt mig lika noga som inför turer i skärgården, kanske har jag mer av sommarminnen kring sjön i Haninge, det får mig i alla fall att inte fiska lika koncentrerat.


Rödingen som är en sällsynt fisk i Stockholm är i alla fall på hugget. På en orange dog nobbler hugger det bra när flugan väl tar sig igenom det sega istäcket. Jag håller ut i knappa två timmar och får drilla tre rödingar i portionsstorlek. Längtar till isen nu och min flytoverall...













Isskorpan på sjön må vara tunn men inte ens det tunga artelleriet tar sig igenom, undrar vad fisken tänker när märkliga orangea saker hasar på ytan....








torsdag 20 november 2008

Gålö vid västan

Kylan kommer ordentligt nu, snart ligger isen på favoritsjön och då åker microbalansarna fram. Korta dagar, ruggiga vindar och temperaturer nära noll. Senhösten övergår i Advent och luciatider, julstämning väcks hos de flesta - havsöringstider tänker en annan. Har kämpat mig igenom höstar i skärgården förr, drillat lekvadrandande havsöring från flytring utanför Långgarn, tokdragit streamers i Kagghamrafjärden i tiogradigt vatten och lurat upp septemberblänkare, kämpat från båt och lurat upp oktoberkylda blankingar vid ytterskär men mest av allt bommat mig fram till det magiska Lucia. Ingen dag är en säker havsöringsdag på hösten, inte som på våren i april. Bomturerna är många och sedan kommer Lucia - nånting händer då, kanske är det vattentemperaturen som en gång för alla får öringarna att parkera grunt. Nu är det inte lucia än, tredje veckan i november bara och det drar i fisketarmen...

Kommer iväg en vardag, en termos kaffe och epoxidrag för jag lämnar flugfiskeutrustningen hemma. Tvekade länge men valde till sist spinnfisket. Bilen styrs mot Gålö och den nordöstra kanten utanför Skälåker. Stranden ligger i lä denna blåsiga och disiga dag. Det brukar vara bra med lä under sådana förutsättningar. Fjärden känns stor och de uppstickande stenarna och grynnorna allt för få. Fikar först, brukar aldrig göra det men idag är det så jag gör. Njuter av tystnaden och det lugna vågskvalpet mot stranden. När kaffet är urdrucket så väljer jag en skärdårdsguidernas epoxiskedar i färgen barnbajs (ja fråga mig inte varför den heter så, så ljusgrönt tycker inte jag att barnbeck är).

Kastar i solfjäderform och tar hem draget med ojämna intervaller med blicken fäst mot horisonten. Påminner mig själv om att vara vaken, följa draget för att eventuellt upptäcka någon efterföljare. Men det här är meditativt och jag behöver komma ifrån jobbet, njuter. När jag gått ett stund och kastat så känner jag stöten, det blixtrar till i änden av linan och jag vet att det är djupt där draget befinner sig. Finns ingen chans till bottenkontakt just där. Koncentrationen är med ens på topp, kastar ut igen på samma ställe. Vevar mer koncentrerat nu, i ett spinnstopp känner jag en stöt i linan och jag gör ett blixtsnabbt mothugg. Fisk!

Känner med ens att det inte är den största öring jag har haft på, efter en kort drill kan jag landa en fyrtiocentimetare som får simma tillbaka. Tillfredsställd. Kastar ut draget igen men något mer till höger denna gång, finns det en så brukar det finnas flera. Efter fem sex vevtag sitter ännu en öring där, av samma storlek. Inom loppet av några minuter så tar jag fyra havsöringar men tyvärr ingen över femtio centimeter. Kan ändå inte tro på det jag upplever, efter den fjärde öringen är det helt dött. Fortsätter fiska en halvtimme till men känner inget mer. Fyra öringar måste ha stått packade på precis samma ställe, tänker på storleken och att det hade varit kul att fånga dem på flugspö. Att det ändå finns fisk i den storleken, samtliga hade hel fettfena. Altså inga rester av den inplantering som gick åt fanders häromåret. Vilda öringar. Njuter av dagen, lukten av skärgård och tallar,

Styr bilen mot Enskede på 73:an, i det fallande mörkret möter jag massor av bilar. En kvart blir i rusningstid till en halvtimme. Men vilken dag.

söndag 19 oktober 2008

Fiskerapport: Strömhult 2008














Klockan är fyra på morgonen, jag är vaken fastän klockan är satt på fem. Fisket skall som vanligt börja vid 06:00 men Patrik som är med för första gången är redan uppe och fixar i köket. Ingen ids ligga kvar i slafarna men en och annan pik yttras i riktning mot den morgonpigge och nervöse Patrik. 45 mil i kroppen och flugbindning kvällen innan, det är klart att ögonlocken hänger tungt.

Det är inte lika kallt som förra hösten när vi var här och strax innan sex vandrar vi ut i mörkret och jag placerar mig vid inloppet till dammen. Det är tio grader varmt och alldeles mörkt ute. Spänd av förväntan i det första kastet och jag tror knappt på det som jag får uppleva: I de tre första kasten landar jag tre regnbågar större än jag någonsin fått tidigare. Innan halvåtta på morgonen har jag fått sju bågar och serien lyder 4.6, 4.5, 4.1, ...där den minsta är på ca 3.5 kg! Vilken inledning, det trodde jag inte när vi satt och band flugor i stugan kvällen innan. Sen flyter det på…

Vid tiotiden står jag och pratar med Robert som driver anläggningen medan jag fiskar på en båge som står under en björk och vakar på nacken i Långpoolen. Jag fäller en klassiskt kommentar ”Kolla nu när jag tar den” varpå jag underhandskastar (vilket jag i vanliga fall är pinsamt dålig på) och den lilla flicksländenymfen landar perfekt framför fisken. En handtwist och hugget kommer i en enorm kaskad av vatten. Robert ger mig beröm för presentationen av flugan och dokumenterar sedan fisken som väger 4.5kg.

Mellan 12-14:30 är det fiskepaus så att vattnet ska få vila, förmiddagen är osannolikt bra för mig, ingen annan har kommit upp i åtta bågar. Jag tror knappt att det är sant. Efter en lunch med Chili Con Carne med folköl så fortsätter eftermiddagen i samma anda. Jag tar åtta (8!) regnbågar och en öring till i olika pooler. Jag är inne i ett sånt flyt att jag vandrar från pool till pool och tänker att "hm där borde jag ta en fisk det har jag aldrig gjort förut… "
Fisket första dagen avrundas vid sjutiden på kvällen när mörkret återigen tagit Strömhultsån i sitt grepp. Enstaka fiskar vakar på dammen medan vi iordningställer fiskeutrustningen för torsdagens fiske. Stugorna är belägna i en backe ovanför dammen och utsikten är minst sagt lockande. Det är en hit med förlagad mat, till kvällen avnjuter vi Patriks husmanslåda med chokladkaka till efterrätt, världsklass. Att dessutom veta att det vankas Lasagne till lunch under torsdagen då jag vet att rygg och kastarm värker känns bra.
Tidig sänggång denna andra kväll vid anläggningen, flugbindning i någon timme och klockan är inte ens tio på kvällen när det är släkt och alla sover helt utslagna.

Andra dagens morgonfiske är trögt, vi är alla uppe och startar 06:00 men ingenting händer förrän jag landar en båge på 3.1kg i Poolen Sekreteraren halvåtta. Det har regnat rejält under natten och det påverkar vattenstånd och sikten för fisken.

Efter Lasagnelunchen så rör sig alla lite mer fritt mellan fiskeplatserna. Första dagen brukar bli mer av ett positionerande där de flesta har sina favoritspots och där man hoppas på att lura den där stora fisken som man vet finns där.
Efter lunch drar jag, Patrik och Niklas oss nedåt i systemet för att fiska på den fisk som gått längre i vattnet. Efter någon timmes fiskande får Niklas syn på en stor regnbåge som står och nymfar, vi enas om att kasta fem uppströmskast på den var. Gentlemannafiske.

Det är en av de största regnbågar jag sett. Den är bara ett par meter ifrån oss här i ”Vladimirs Corner” som sträckan döps tills. Det är definitivt första gången jag står på knä fem meter ifrån en sån fisk med möjlighet att presentera flugan med mitt enhandsspö. De höga grässtråna som skymmer mig för fisken irriterar mina kinder och näsa. Jag sitter obekvämt på huk mellan Niklas och Patrik. Vi har turats om att kasta uppströms mot fisken och två gånger har fisken gjort utfall mot min myggpuppa men båda gångerna har den säkert spottat innan jag hunnit höja spöet till krokning. Det strömmar ganska lätt på denna nacke varför fisken har god tid på sig att granska all föda som kommer i dess väg.

Jag känner mig ändå rätt lugn... Strömhultsån är fulla av dem, ladugårdsdörrar, fetingar som man bara drömmer om i andra vatten. Nu har jag tid, fisken har inte sett någon av oss och trots att den säkert tagit våra flugor i munnen flera gånger och spottat så fortsätter den att äta.


Mitt enda problem är mina domnande ben, ställningen är obekväm men hur ofta får man chansen att kasta på en sån stor fisk bara knappa fem - sex meter ifrån en?



Åns vatten är förvånansvärt klart, visst den står inte mer än en decimeter under ytan och jag ser jag varenda prick på den enorma stjärtspolen som vajar majestätiskt där den står i strömmen, alldeles stilla. Det är en vacker fisk - en mäktig syn.




Jag får till ett utmärkt kast, den lilla nattsländepuppan landar en knapp meter framför fisken och tafsen har inte skrämt den. Strax innan nymfen når fisken så höjer jag spöet, "Leisenring's lift", och den tar flugan! Klapp på axeln för prestationen. Det fotograferas och fejas. Efter en grym kamp i det strömmande vattnet kan jag lyfta den och väger in den till 4.5kg Vov! när alla kollar på, det är kul.






















Totalt fångar jag under dessa två dagar 20 regnbågar och 1 öring, Niklas tog naturligtvis lika många och totalt tog gruppen 69 bågar och två öringar.

Anläggningen Strömhults Sportfiske drivs och sköts av Robert Karlsson, han startade verksamheten för knappa 20 år sedan. Det började med att han arrenderade Strömhultsån som på den tiden var en försurad bäck utan tillstymmelse till liv.
Från början köpte han in öringar från bl.a. Säveån i Göteborg, som han planterade ut i ån och de växte till sig bra.





Eftersom Robert är en inbiten flugfiskare så startade han en odling med Regnbåge i ån för att kunna fiska på för sig själv. Ryktet spred sig om fisket och för att möta efterfrågan byggde han ut anläggningen som den ser ut idag till Strömhults Sportfiske. Han grävde om ån så att den rinner igenom odlingen och vidare ut i en myr ca 900m senare, varpå den rinner ut i huvudfåran igen.
Varje dag sätts det ut fisk upp till ca sju kg. Tivolifiske kallar en del det, VIP-fiske i Småland var en rubrik i tidningen Flugfiske För Alla. En sak är säker - det är ett fantastiskt och ovanligt fiske som erbjuds och det är inte alls bara att åka och hämta fisken. Även i år tog det någon dag innan en av deltagarrna lyckades lura upp sin första Strömhultsbåge.




















Hur gick det för Vadimir och grabbarna som knäckte mig förra året? De har haft bättre dagar... Men jag har lärt mig: "Vladimirs lapp", lysande flugor och att sitta och kasta lurar upp fler fiskar, så är det bara. Jag tror inte att jag kommer att upprepa det här årets resultat igen, det är bara att bocka och buga.















Ån med dess inledande damm och poolerna nedströms.














Stilstudie: Patrik förevigar en av Niklas stoora bågar...

Fler bilder från TFF-resan...















Tomas kamera var med vid Borrsjöån och för att visa fler sidor av fisket så publiceras dem härmed. Ovan en bild på övre sträckan där också vindskyddet finns.

















Uteliggare från Bronx någon? Kändes lite märkligt att grilla korv i ett oljefat men med de kläderna på så...
















Tomas fångade flera fina fiskar, bland annat denna öring.


Roine på klassiskt hukande sätt.

lördag 4 oktober 2008

Sportfiske är livet...















Det är på plats med ett citat som jag direkt när jag läste det kände att det handlade om mig. Jag har precis varit iväg på en fiskeresa med TFF men längtar ändå efter mer. Som tur är väntar ett besök i Strömhult i mitten av oktober men dagarna tills dess känns oändliga...



”För mig har sportfiske väldigt lite med sport att göra, det är heller inte alltid i första hand förknippat med avkoppling. Fiske med spö är ett begär, ett sug som gör att jag drabbas av abstinens om fiskeuppehållen blir för långa. Fisket är en tillflyktsort såväl fysiskt som geografiskt som i tanken, ibland störande i sin ständiga erinran. Det är drömmen om det förlösande hugget som får mig upp på morgonen, får mig att dra iväg flera mil, driver mig att timme efter timme lägga ut draget eller flugan över nya vattenmassor.”
Nicolas Jändel citerad ur boken Stockholms bästa ädelfiskevatten.

torsdag 2 oktober 2008

TFF resan 2008:3 Djurforsen





"Varning för tjuren!"
Söndagsmorgonen är inte lika tidig som gårdagen. En stabil grötfrukost imundigas innan slutpackning och städning tar vid. Målet är att fiska ett antal timmar i Djurforsen innan hemresan. Djurforsen är en så kallad "no kill" sträcka och menas därför vara av ekologiskt fiske.
Det är bara det att man måste vandra i en tjurhage innan man når forsen, se skyltarna...
Trötta i benen, helt övertygade om att bönderna har bänkat sig med kaffe för ett stund skrattande åt "100 meter stockholmare" gör att inträdet i hagen är försiktigt, minst sagt. Men det är lugnt - inga tjurar visar sig och vi börjar fiska i det fina men blåsiga vädret. Djurforsen är en helt underbar sträcka med tunga strömmar som känns mycket fiskligt. Johan och Tomas är nöjda med resan, det märks för de fiskar inte så ihärdigt som jag sett dem göra dagarna innan.
Roine som har hållt inne med leveranserna lyckas bra denna dag. I en av de tunga strömmarna drar han upp en oerhört vacker regnbåge som måste ha gått fri för många år sedan.


Vi andra känner ingenting eller, ja jag metar upp två decimeterlånga harrar i ett bakvatten, ja bara för att FÅ något denna dag. Vi är ändå väldigt nöjda allihopa. Även om frysboxarna åkte hem tomma.

Tomas är numer omvänd och gillar fiske efter regnbåge! Roine är ödmjuk och kollar verkligen så att han inte glömt något innan han tar sig någonstans! Johan kommer att fortsätta ta med sig frysboxar och undertecknad... ja hur många frysboxar kan jag köpa loss av Johans pappa... :-)
En sak är säker, det är inte den sista resan TFF gör tillsammans - Det är tiden vid vattnet som räknas!

TFF resan 2008:2 En dag i Borrsjöån


"450 spänn för att fiska i ett vassdike!"
Lördag morgon, 0500 ringer väckarklockan, frukostmackorna är bredda och vi lastar oss in i bilen för att ta oss de åtta milen till Lumsheden och Catch & Release fisket i Borrsjöån. Vi är framme en och en halv timme senare och tacklar upp vid den nedre parkeringen omgärdade av mygg (såhärs års). Förmiddagens fiske är en succé för Tomas som landar två öringar och en regnbåge på en liten puppa fiskandes i en och samma pool hela tiden. Vi andra rör oss uppåt i systemet men är besvikna på att det mest liknar ett vassdike då det inte strömmar särdeles mycket. Undertecknads humör är klart bristande under den fantastiska korvlunch vi intar i vindskyddet på den övre sträckan. Det är just då inte höga odds på att någon av oss kommer att rekommendera Borrsjöån för någon annan. Tomas regnbåge var dessutom fenskadad vilket inte hör hemma i ett vatten med den reklamen.





Efter lunch fiskar vi av diket intill grillplatsen och omgående fångar jag en öring som uppskattas väga mellan 1.3-1.4 kg på en nattsländepuppa.

























Jag har knappt landat den förrän Johan hojtar och drillar upp en öring på närmare 1.1 kg. Vilka fina fiskar! Johans leende är talande, personbästa på öring är ett faktum. Det är synd att ingen av oss har en våg med oss för att säkerställa vikten. Men bilderna talar för sig!








Ytterligare några regnbågar kommer upp och det osar inte av svordomar lika fullt. Blåsten tilltar och det fina höstvädret övergår i kraftiga vindbyar med mörka moln. Det är skönt att sätta sig i bilen igen för att åka hem till värmen i gården i Gagnef.Trötta och eftertänksamma avnjuter vi en jättegod kött och svamppaj som Johans mamma fryst in tidigare. Vinet smakar bra men det behöver nog inte förtydligas att det var tidig sänggång denna lördag.

TFF resan 2008:1 Regnbågarna vid Gråda

Resan beskrivs i tre olika artiklar, nedan följer den första dagen.

Efter idoget planerande så gick årets resa för Tjålme Flyfishing Friends till Dalarna och Gagnef. På den tre dagar långa resan stod flytringsfiske i Österdalälven vid Gråda kraftverk efter rymlingsbågarna, smygfiske i Borrsjöån efter öring och regnbåge samt harr- och öringfiske i Djurforsen.
Johan ordnade med boende i vacker dalarmiljö vid Gagnef, det fanns gott om plats för att härbärga fyra flugfiskare utrustade med allsköns fiskeprylar, vadare och flytringar med tillbehör.


"Passa er så att ni inte åker genom turbinerna med de där!
Vi inledde fredagen med att sjösätta flytringarna strax ovanför Gråda kraftverk, det blev en fin höstdag med sol och ljumma vindar. Fikarasterna tas på vattnet där vi snirklar runt varandra i ringarna. Citatet är från en landfiskande Gagnefbo som misstänkt tittade på oss vid sjösättningen.

Efter ett par timmars fiskande var teamet inte lika säkra på att få fisk längre. Från Stockholm hade det fraktats kylboxar i frigolit för att kunna köra hem all den fisk som skulle fångas. Och middagen som skulle bestå av fisk och hemgjord sås à la Johan såg ut att gå i stöpet, och tävligen att den som bärgar första rättkrokade fisk oavsett sort skulle kamma hem segern i form av att slippa diska... Det såg inte ljust ut...

Det var när undertecknad försökte sig på att dra upp en gädda för att slippa disken som vakringarna alldeles inne vid land vid de överhängande träden upptäcktes. Någon kvart senare lyckas jag få en regnbåge att ta min handtvistade nattsländepuppa. efter en stund infernialiskt drillande kan jag landa resans första fisk, en regnbåge som rymt från kassodlingen uppströms och väger ca 2.2 kg. Vilka rusningar!





Nu vänder det för samtliga, fisket bedrivs mer intensivt och riktat mot denna strand och Tomas kan en tid senare efter en häftigt fajt landa en regnbåge på drygt 1.5 kg, den tog på en liten Wolly Bugger. Roine i sin tur lyckas lura en båge på torrfluga men mitt i fajten så kliver den av och det visar sig att tafsen inte höll...






Vi fiskar på tills mörkret ligger tätt över älven och kraftverksmagasinet. Vi är trötta men alla ganska nöjda, vi kan under sköna vänskapliga samtal avnjuta egenfångad fisk till Johans äkta hollandaissås och det är så gott och enkelt att leva! Ett par glas gott vin senare vankas bädden.












söndag 14 september 2008

Månfaser och Operafiske

Den sitter på armen, Casios Fish N Time, och visar månfaser baserat på longitid och latitud. För fisket sägs den vara siaren som ingen vill vara utan. Tänk att alltid veta månfaser och när det utifrån det visar när fisken hugger som bäst. Klockan sitter runt min handled, på ett tråkigt möte på jobbet sneglar jag på den, en lunch i dimmigaste februari visar den att jag egentligen borde vara ledig och fiska, tider närhelst det egentligen inte passar ser jag att den larmar... Om jag nu är så illa däran redan innan - gör klockan och dess påtvingade kunskaper mig till en bättre människa? tveksamt, mycket tveksamt.





Det är lördagkväll och jag har bytt ut favoritvinet och mörk choklad gonandes framför tv:n med min fru till stormande stockholmsliv längs dess kajer. Diskodunk, överförfriskade människor och blåljus om vartannat, vem sa att man söker fisket för att njuta av naturens lugn? Vi är ett fåtal fiskare utanför Operan denna septemberkväll.



På dagen drabbades även familjen av laxfrossa, äldsta sonen Ivar så till den grad att han satt och band laxflugor i en timme medan jag tacklade och förberedde fiskegrejorna. Hela familjen är inolverad i mitt begär att landa den där storlaxen.













Mobiltelefonen surrade hela dagen, kanske sista helgen på många veckor som Strömmens dammluckor är fullt öppna. Regn väntas inte på flera veckor. Till råga på allt, en måne som går emot full, klockan visar att fisket kommer vara exceptionellt bra mellan 23-01:30. Vad kan gå fel?

I det andra kastet landar jag en havsöring på ca 2 kg, spegelblank och tjock som en spärrballong. Skymningen har knappt lagt sig när den hugger på ett nymf i strl 8 med gummiben à la Mattias Drugge. Den får gå tillbaka då den är precis på femtiocentimeterssträcket vilket är minimåttet. Bra, nu är självförtroendet på topp. Allteftere mörkret faller fylls kajer och nattklubbar på med folk men för oss på kajen nedanför Operan händer absolut ingenting (!). Mellan 20:30 och 23 är det helt dött för samtliga spösvingare, det tär och många packar ihop och drar...

Sedan händer det där som man hör historier om, strax efter elva drar det på en lax på min glödhäck i strl 8 som jag kan landa och den väger 3,0 kg prick. Det är faktiskt en hybrid mellan lax och öring sk laxing. En kvart efter det smäller det på en enorm lax som jag bara kan hålla ett par minuter innan den knallar nedströms Strömbron och tafsen knäcks. En halvtimme efter det landar jag en havsöring på 3,6 kg som är lätt färgad och i kastet efter tappar jag ytterligare en stor fisk... så där håller det på. Det är inte varje gång som man fått tre fiskar i Strömmen och känner att man borde få upp fler. Vid 01-tiden viker jag mig av trötthet trots att det hugger för var och varannan mest hela tiden. Månfaser...
Sex fisk på två turer, känns som att jag glömt bomturerna innan :-)






tisdag 9 september 2008

Laxnätter i Strömmen, leverans!

Japp på fjärde kvällen händer det. Måndag efter helgen och luckan är fullt öppen igen. Efter läggning av barnen tar jag bilen in till cityfisket för att bara en gång till försöka mig på det här. Självförtroendet har fått sig en törn men förhoppningarna finns där.


Och så bara händer det, i sjätte kastet eller så så hugger en lax på fluga och jag kan efter ett par tjurrusningar landa en lax på 3.3 kg. Proppen ur!
Fisket är bra, Per bredvid mig landar en stund senare en lax på 7.0 kg och efter det tar jag en havsöring på 2.2kg. Peter tar en likadan lax som Per som väger knappa 7 kg. Det är bra fiske denna kväll, strax innan halvelva funderar jag på att ge mig då folk som ska jobba dagen efter börjar troppa av.
"Bara ett kast till" mentaliteten finns där, vem vet hur länge luckan kommer att vara öppen den här gången? hur jobbigt är det att vara trött på jobbet en dag egentligen? Carpe Diem, jag fortsätter och tar en stund senare en lax på 4.7 kg. Trippeln är fullbordad, jag är nöjd! (bara för ikväll) men min kunskap om fisket utanför Operan är värt något och jag kan landa fisk!


Peter... har man sett bilden förr...

Laxnätter i Strömmen, tredje gången ogillt

... ja tre tappade laxar på tre timmars fiske... vad är meningen? varför?
Det är svårfiskat på halvlucka som hamnen ändrade flödet till då nivån i Mälaren sjönk undan. 60 grams sänken och fiske högre upp utanför Operan renderar i fler bottennapp och det är svårt att presentera den lilla laxflugan på ett bra sätt under en längre sträcka. På väg att ge upp, visst fisket är dåligt men folk runt omkring mig landar sina fiskar, varför kliver mina av?

Kanske ska sälja av fiskegrejorna och börja med nåt mer fredligt för själen som golf eller så...

onsdag 3 september 2008

Laxnätter i Strömmen, andra passet

... en uträtad krok är vad jag finner i handen, den vassa och grova karpkroken i storlek 6 som jag bundit en liten Glödhäck på pallade inte trycket. I tio minuter innan stångades jag med en lax som mestadels av tiden befann sig långt under Strömbron, rusningar eller snarare tunga glidningar på 20-30 meter gjorde att jag egentligen aldrig hade kontroll på fisken...

Tisdagens kvällspass inramades av laxdrill, flera hugg och många som fick känna på stor fisk men förvånansvärt få kom upp. Bredvid mig stod Claes som gått tomhänt tre kvällar tidigare i rad. Det riktiga laxpsykbrytet fick han kvällen innan när han stod emellan Peter och Pär som fick tre respektive fyra laxar var. De fiskade med samma fluga, samma tafs och samma sänke... "Vad gjorde jag fel?" undrar Classe förtvivlat. Denna kväll har han flera fiskar på och landar två helt nystigna laxar med topp på 5.3 kg. Nu var det jag som stod bredvid...

Har laddat för fiske flera vardagskvällar men Roines sms slår emot mig: Stängt! Nu måtte komma mer regn för jag vill in och fiska LAX!

måndag 1 september 2008

Laxnätter i Strömmen, rapport 1

Söndagkväll, på kajen utanför Operan är det armbågslucka när jag anländer vid sjutiden. Eftersom det är första gången på fyra år som jag spinnflugefiskar så vill jag anlända i dagsljus för att fiska in mig på den, för mig, välkända sträckan. Idel kända ansikten möter mig och det blir många handslag och snack om fiskar och fiskare. Vi fiskar på enligt strömfiskets alla gentlemannaregler med turordning och pauser för att fisken ska få vila. Det känns i kroppen nästan direkt av det tunga nötandet med tolvfotsspön med 110-grams sänken. Vi är alla vid gott humör och framåt skymning vid halvnio börjar det hända saker...

Stockholms ström erbjuder ett prima laxfiske just nu, fullt öppen lucka i Norrström ger ett grandiost laxfiske både i Gettot och vid Operan. Långt över hundra lax och öring har landats sen luckorna öppnades - och mest lax. Storleken på fisken varierar och den största jag känner till är på 12,7. Mesta fisket görs med tubluga och 100+ grams sänken. Drivgarnsförbudet gör verkligen nytta för sportfisket (och för tumlare och sjöfågel). De senaste åren har man satt in mellan 40- 55 000 laxsmolt per år, det ser ut som att vi får fina laxsomrar framöver.

Det är synd att så få ämnar rapportera fisken bara. För att motivera ytterligare isättningar av lax- och havsöringssmolt behövs återrapporter som visar att det är värt de investerade pengarna. Under kvällen kommer det upp ett tiotal laxar med topp 8.8 kg utanför Operan och minst lika många mellan Norrbron och Riksbron. Dessutom flera havsöringar där den största väger 5.1 kg. Fina fiskar och jag fick en chans.

Strax efter halvtio på kvällen. En lax kniper min enkelkrokrade Glödhäck i storlek sex precis när flugan är i djuphålan. Det kraftiga spöet bockar djupt en, två,, fem gånger och mothugget uteblir när den första rusningen tar vid. Jag drillar den till tjut och rop i nästan tjugo minuter, strax innan håvning kliver den av. Tystnad, femton likasinnade lider med mig och jag får ett par klappar på axeln. Den var stor, 10+ säger de som stod nära... I mig gör det ont, det var en stålblank lax som jag sånär bärgade redan på första kvällen.
Detta är bara första rapporten i veckan blir det dags igen.
Laxfrossan gör mig sömnlös. Jag tänker lax, sover lax och livet är en plåga...

måndag 25 augusti 2008

Ädelfiske i Stockholm...

... eller det förkastliga regnbågsfisket?

Put & Take, denna gåva från Amerika nådde Sverige under början av nittonhundratalet och under årtionden efter det så ser var man en sönderodlad och stressad regnbåge med trasiga eller obefintliga fenor framför sig när "put & take" kommer på tal. Det var bara att betala fiskekortet, kasta i och dra upp middagsmaten...

Jag hävdar att det var då, visst finns det fortfarande campingplatser som tillhandahåller för snabbt uppfödda pelletsbågar som hugger på allt som landar på vattenytan men utveckling har tagit oss vidare. Det är ett utdöende fenomen.

Kalla det för ädelfiske - för det är vad det handlar om, fisken är många gånger mer svårfångad än vilken prickig fjällfisk som helst. Det beror förmodligen på att miljö och hållbarhet är i fokus och att det utvecklat odlingarna till att gå mot en ekologisk framtid. Fisken göds inte upp i betongdammar längre utan får växa upp i mer naturliga miljöer med mer naturlig mat. Visst fisken växer långsammare men kvaliteten blir bättre och det något högre kilopriset är vi sportfiskare beredda att betala. Storlek är inte längre det viktigaste utan möjligheten att fånga en fisk om beter sig och ser ut som en vild fisk. Jag känner många, inklusive mig själv, som kammar noll flera turer i rad men ändå återvänder man till sjöarna och spänningen.


Själv åker jag gärna till en sjö som håller isatt fisk, att få komma ifrån ett par timmar i vardagen är en lyx som alla bör unna sig. Tänker man tillräckligt stort kan det till och med kännas som att sitta vid en enslig skogstjärn och vänta in vakringarna som sprider sig över sjön vid kvällskvisten. Flugaskarna måste vara välfyllda för att täcka de olika situationer som kan uppstå. Trots upparbetad erfarenhet är det inte bara att åka och hämta fisken, den är nyckfullheten som lockar.
Jag har flugfiskeutrustning för tiotusentals kronor och vad är väl bättre än att kunna använda den mer frekvent, nästan året om? Då är inte kasten eller tekniken så ringrostig när det väl är dags för den årliga fjällresan.


Regnbågen är min fisk, resor till fjällfisket i Lappland och havsöringsfisket i Stockholm till trots, närheten till fina små sjöar med möjligheten att lyckas lura en regnbåge på fluga eller en pytteliten balanspirk på isen lockar mig. Merparten av mina fisketurer går idag till sjöar eller system som håller regnbåge. I Stockholms omnejd finns både sjöar och strömmar som man kan söka fisken i.

Genom min roll som kassör i fiskeklubben för Nedre Rudan Ädelfiske så har jag haft förmånen att stifta bekantskap med fiskodlaren Peter som driver fiskodling i Vilstena. Klubben köper all fisk av honom sedan ett par år tillbaka och vi är en av hans mest pålitliga kunder. Peter är en försynt, mycket trevlig, man som drivs av att utveckla fiskodlingen i Sverige. Under nittiotalet har han arbetat i spetsen för detta och därav fått förmånen att leverera ädelfisk till nästan samtliga sjöar i Stockholmsområdet. Det är intressant att höra historierna om när han var med och arbetade på Harasjömåla kronofiske och det broilerfiske som bedrevs där under sjuttio- och åttiotalet. Fisken skulle vara stor, gärna över tio kg och det var ett fiske som gav sönderodlingen ett ansikte i fiskepress. Den fiskhanteringen är inget han är stolt över idag. Min barndomskompis Tomas arbetare också, ett tag på åttiotalet, på fiskodlingen i Sävenfors och efter det är fiske efter regnbåge inget han kan tänka sig än idag.

Flugfiske efter regnbåge är svårt och oerhört variationsrikt, trots att det oftast är sjöfiske det handlar om så måste man vara påläst om insektsliv, regnbågens födovanor i sjön (varierar mycket mellan sjöar) och tekniker som kan röna framgång vid olika förhållanden. Den stora skillnaden mot flugfiske efter öring och harr i norr är att regnbågen som är en tidvis ganska aggressiv fisk kan lockas till hugg av extrema färger. Det gäller inte bara streamers, t ex så kan en liten myggpuppa i chockrosa vara oerhört effektiv.

Vintern, våren och hösten är regnbågsfiskets föredragna årstider, vattnet är svalare vilket gör fisken mer aktiv även om insektslivet är mer sparsamt. Under mars och april dominerar fisket med attraktorflugor dvs olika varianter av streamers i gälla färger samt mot slutet flicksländenymfer. Fisket med flicksländenymfer kulminerar i maj och sländan är trots sin sparsamma förekomst en viktig måltavla i regnbågens födosök på vårkanten. Kanske är det storleken på nymfen och/eller dess förföriska gång som lockar? Nymfen är mellan 1.5 till 3 cm lång simmar längst med näckrosbälten och liknar ett mycket litet fiskyngel när den tar sig fram. Nu fungerar även imitationer av nattsländor, vattenskalbaggar (corixor) och fjädermygg.

Med sommaren kommer värmen och regnbågen som är en kallvattenfisk drar sig mot djupare vatten. Sena kvällar, nätter och morgnar kan man ha ett fantastiskt fiske men det tillhör undantagen. På tafsen sitter nattslände- och fjädermyggsimitationer.

Under den tidiga våren och sena hösten så används sjunklinan för att komma åt fisken, fisket med flugor av Booby-typ som flyter gör att risken för bottennapp minskar. På våren är fisket med så kallade tvättline-riggar mycket effektiva. På en tafs fiskar man tre olika flugtyper vanligtvis en flytande fluga längs ut på tafsen som en Booby eller Streaking Caddis medan upphängarna framför kan vara av blob-typ eller myggpuppeimitationer som gärna är förtyngda. En sådan rigg ger möjlighet att testa flera olika alternativ och fiskar mycket bra genom vattnet. Dock måste kasttekniken förfinas med mjukare bågar för att inte hela härligheten ska trassla ihop sig.

Fisken rör sig över sjön längs de födorika stråken och de går oftast längs näckros- och vasskanter. Det gäller såväl vinter som vår och kan man sitt vatten så vet man var de stråken går.


Min kompis Niklas har fiskat regnbåge i mer än femton år och jag känner ingen som kan så mycket om detta fiske som han. Hur många hundratals (tusentals?) regnbågar han har fångat vet han nog inte ens själv. Det har varit väldigt lärorikt att fiska tillsammans med honom. Liksom att hänga med Oskar, Rolle och David till Storån så ger det en insikt i någon annans kännedom och erfarenhet kring ett vatten. Det är svårt att misslyckas när man är med på en sådan indirekt guidning. Niklas introducerade för mig ett delvis nytt sätt att vinterfiska regnbåge och bäckröding på. Han har skrivit en artikel om detta som publicerades i Fiskejournalen nummer 3 2007.

Med lätta små och mjuka pimpelspön och haspelrulle så fiskar man framförallt med micro-balansare som snarare ser ut som små mormyskor. De små pirkarna agnas med maggot, bloodworms eller en liten räkbit. Pimpelspöet arrangeras i en specialbyggd spöhållare, vi bygger våra av avsågade notställ. Det är ett inaktivt fiske med mycket väntan. Det är väldigt spännande att sänka ned pirken så att den hänger ca en decimeter ovanför botten och vänta på hugget. Sedan finns olika knep för att få pirken att darra till eller lyfta och/eller sänka sig lite. Metoden är ibland så effektiv att den utklassar alt övrigt pimpelfiske på sjöarna. Vi har varit med om att folk har kommit och skällt på oss för att vi drar upp all fisk i sjön. Idag är metoden mer spridd och vi ser många som har anammat tekniken.

Strömhults Sportfiske i Småland erbjuder ett fiske efter stor vild regnbåge i strömmande vatten. Medelvikten på fisken som går i ån är över två kg och tidvis är det riktigt spännande att bedriva ett sk sight-fishing då man kan se fisken, smyga och kasta på den. Fisket är exklusivt med vilodagar för ån då inga fiskare har tillträde samt begränsat antal fiskare per år och så kostar det förstås. För tvåtusen kronor får man under två dagar fiska i fyra fyratimmars pass. Robert som skapat Strömhults Sportfiske har byggt upp arton (18!) olika dammar där fisken får gå, slussas igenom, och växa till sig innan den i omgångar får simma ut i ån. På bilden nedan, en regnbåge i mycket fin kondition som föll för en liten flicksländenymf i storlek 12.


Numera finns många fiskevatten som håller den inplanterade regnbågen, det kan aldrig ersätta naturliga ädelfiskvatten men som komplement så bidrar det till ett ökat fiskeutbud och minskar trycket på våra naturliga fiskevatten även framöver. Det gillar jag.


Jonas Gavelin

Citera mig gärna men ange källa.

söndag 24 augusti 2008

Högt vatten i Örsundaån




Jag packade in delar av styrelsen för Nedre Rudans Ädelfiske och styrde bilen mot Vilstena denna söndag. Vi hade siktat in oss på fiske i Örsundaån och den sträcka som vår fiskleverantör Vilstena Fiskodling AB upplåter för privat fiske. Det är en fin sträcka inbäddad i lummig grönska där strömsträckan avslutas i en gammal damm med kvarnhjul. Peter som driver odlingen av ekologisk regnbåge och öring bidrog som guide i den mån han hann, fika bjöds det på och fiskodlarhistorier. Tyvärr har det regnat hårt de sista dagarna, Sala fick 65 mm regn i fredags, så ån steg och vattnet färgas därmed kraftigt. Fisket påverkas då sikten blir extremt dålig, trots vår oro så blev turen lyckad.


Under förmiddagen så lurar jag upp två bågar på en liten flicksländenymf i strl 12, trots det grumliga vattnet så tar de nymfen resolut och bjuder upp till kamp. Det är just flicksländenymfen som fungerar denna förmiddag. Vi låter merparten av fisken gå tillbaka. När solen som förgyller förmiddagen övergår i mer molnigt väder så har vi ett bra fiske för att vara i augusti. Vi lämnas Örsundaån nöjda.


Peter berättade att uppe i Gråda/Dalälven så var det 700 ton regnbåge som "rymde", det gör ungefär 200 tusen bågar på medelvikt tre kilo som är på drift i Dalälven med omnejd (!) En flytringsfiskare fick i juli 37 bågar på en tur... TFF är på väg dit i september.

onsdag 20 augusti 2008

Kräftfiske i augustinatten


Även i år fick jag ynnesten att via Sportfiskarna ta del av kräftfisket i Källtorpssjön vid Hellas i Nacka. Det var nog femte året i rad när jag börjar räkna baklänges... Vid sextiden inledde hela familjen fisket tillsammans med farmor, som har varit med förr. Man kan konstatera att inledningsvis så var de mest engagerade undertecknad och min mor men allt eftersom mörkret föll så blev Ivar mer och mer ihärdig med ficklampan och assistans med allt från betande av håvar med mört till att hjälpa farmor lossa kräftor från håven ned i hinkarna.
Det blev en fin kväll, ett lätt sommarregn for förbi och vore det inte för att fisket var trögt så var allt perfekt. Gott fika och sällskap.


Tidigare år har vi lyckats få full pott, 40 kräftor, på bara ett par timmar. I år var det trögt för samtliga tio fiskelag och vid halvtio var vi nöjda med 26 godkända kräftor (> 10 cm). Trots allt var det skola för Ivar dagen efter och de yngre samt Maria hade åkt hem tidigare. På fredag skall kräftorna njutas av fiskelaget, nu är de kokta och skall ligga i lagen och dra mmm








onsdag 13 augusti 2008

Med tjecknymf i Norrtäljeån

Tisdag, sommardagar med regn har passerat och några dagar innan beslöt jag och Roine oss för att åka och prova fiskelyckan i Norrtäljeån just denna kväll. Ån som rinner rakt igenom hjärtat av Norrtälje är en liten idyll men den behöver vatten för att fisket ska ge de rätta förutsättningarna. Varje sommar planteras regnbåge ut i två omgångar och förutom det så håller ån ett bra bestånd av havsöring. Vårt sikte var inställt på regnbåge i första hand eftersom rapporter från Niklas och Co talade för ett bra fiske den sista veckan. Regnet gjorde också att tankar på havsöringsfiske fanns där.


















Med regn och stigande vatten följer att färgen på det mörknar och att fisken skulle få svårare att upptäcka "maten" som kommer drivande med strömmen. Under lunchpausen på min sista semestervecka band jag upp ett antal sk tjecknymfer i olive/svart och brun/svart. Tjecknymfer kännetecknas på sin tyngd och enkelhet i imitiationen.


Det som avbildas är mest nattsländelarver men utan detaljer som ben etc. I Tjeckien fiskar man dessa imitationer på långa, långa tafsar metandes i bakvatten mm. Jag har praktiserat detta fiske i fjällen sedan ett par år tillbaka och finner att uppströms fiske med fri drift är mycket effektivt.



Vi anländer till första poolen efter dammen och klubbhuset strax efter sex på kvällen, det ser fint ut. Det är mycket mer vatten i ån än vad vi hoppades på. Roine och jag väljer var sin sträcka av den första strömmen som vi börjar fiska av. Det är mycket gräs och näckrosor i ån vilket gör fisket lite trixigt men jag finner till min belåtenhet att den tunga tjecknymfen verkar gå på precis lagom djup i mittrännan.


Efter en knapp halvtimme kommer det första hugget och efter lite hojtande på Roine så kan jag landa en regnbåge som efter snabb kroklossning får simma tillbaka. Kul!


Vi fiskar på en halvtimme till och jag har ett par aggressiva hugg till i samma djupfåra men lyckas inte kroka någon av dem. Vi fikar och pratar fiske, havsöring kommer på tal... Sedan fiskar vi oss nedåt hamnen, jag stressar lite och drar mest eftersom jag vill fiska av alla pooler i dagsljus innan mörkret faller framåt niotiden.





På nacken ovanför träbron vid hamnen tar jag en regnbåge till i samma format på samma teknik och nymf. I kastet efteråt nappar en mört på säkert tre hg (!).

Ett pensionärs par promenerar förbi och berättar om en "jättelax" som de sett vandra upp för ån dagen innan. vi förstår att det är en havsöring de sett och blir sugna på att byta om till tyngre grejor. I mörkret känns "väggen" hetast och det är inget konstigt med det. Väggen är baksidan på biografen i Norrtälje och känd som den bästa havsöringssträckan i ån. Vi vadar och kastar i omgångar men känner inget. Sträckan fiskas av med varianter på Glödhäck, Zonkers och Muddlers. Hela tiden känns det hett eftersom vattennivån stiger sakta på grund av ett ihållande regn som vi måste skydda oss emot.

Vi ger upp strax efter 01:00 då fyra timmar utan att känna något tar på psyket. De som kommer till ån de närmaste dagarna/veckorna kommer att få havsöring. Det är vi säkra på!